Mållös...

Richard Joneström, mina nya jävla hjälte har gjort min gitarr till ett monster. Numera står det alltså "Johell" ingraverat på min 7-a. Hur jävla dominans är inte det? Jag kanske är världens nöjdaste jävla människa på denna jord... Eller universum. Välj själv.
Förstå hur jävla brutalt bäst det här är... På bilden är det inte riktigt klart, men jag sitter med yxan i nävarna nu och tro mig, det ser fruktansvärt jävla bra ut. Tack som satan Richard, hur kan man någonsin tacka dig nog...?

Inga kommentarer: